Fönsterrenovering av kulturfönster i sekelskiftesfastighet på Södermalm, Stockholm

I detta projekt genomfördes en omfattande fönsterrenovering av kulturfönster i en sekelskiftesfastighet på Södermalm i Stockholm. Kunden önskade att de ursprungliga träfönstren skulle bevaras och återställas med stor hänsyn till byggnadens karaktär, samtidigt som funktion, tätning och hållbarhet förbättrades. Arbetet utfördes för en bostadsrättsförening som ville förlänga fönstrens livslängd och behålla fastighetens tidstypiska uttryck.

Noggrann renovering med fokus på originaldetaljer

Arbetet inleddes med en detaljerad genomgång av samtliga fönsterenheter för att kartlägga skador, slitage och tidigare lagningar. De äldre kulturfönstren hade under lång tid utsatts för väderpåverkan, vilket hade lett till sprucken färg, uttorkat kitt, mindre rötskador i nederkanter samt varierande täthet mellan bågar och karmar. Varje fönster dokumenterades innan renoveringen påbörjades, och skadade delar märktes upp för att säkerställa att rätt åtgärd utfördes på rätt plats. Stor vikt lades vid att bevara så mycket originalmaterial som möjligt, vilket passade väl för den här typen av fastighet där detaljerna hade stor betydelse för helhetsintrycket.

Fönsterbågarna lyftes ur och transporterades till en kontrollerad arbetsyta där gammal färg avlägsnades varsamt. Löst och uttjänt kitt togs bort, glasen demonterades där det krävdes och trärena ytor kontrollerades noggrant. Där mindre rötskador upptäcktes frästes skadat trä bort och ersattes med nytt kärnvirke av hög kvalitet som anpassades efter fönstrens ursprungliga profiler. Efter träarbetena grundbehandlades ytorna med linoljebaserad produkt, vilket gav ett bra skydd och samtidigt låg nära fönstrens traditionella uppbyggnad. Glasen sattes tillbaka, kittades om med linoljekitt och fick därefter härda innan målningen fortsatte i flera tunna skikt.

Även karmarna på plats i fastigheten åtgärdades. Slitna partier slipades, mindre skador lagades och anslutningar kontrollerades för att förbättra passformen mot bågarna. Tätningslister monterades diskret där det behövdes för att minska drag utan att påverka fönstrens kulturhistoriska uttryck. Beslag rengjordes, justerades och återmonterades, och i de fall där delar hade varit för slitna ersattes de med komponenter i liknande utförande. Slutresultatet blev fönster som återfick sitt klassiska utseende med tydligare profiler, jämnare ytskikt och förbättrad funktion vid öppning och stängning. Fastigheten behöll därmed sin sekelskifteskaraktär samtidigt som boendemiljön blev mer komfortabel och fönstren fick en tydligt förlängd teknisk livslängd.